Bloggen

Varför behövs det en Waldorflärarutbildning?

Varför behövs det en Waldorflärarutbildning?

Ruhi Tyson

av Ruhi Tyson, lektor vid Stockholms universitet och medarbetare vid WLH

Ibland kan det vara värt att återkomma till de mest grundläggande av alla frågor. I WLH:s fall, varför behövs vi? Skulle det inte räcka med en statlig lärarutbildning, några introducerande seminarieveckor och den litteratur som idag finns om Waldorfskolans kursplan och didaktik? Är Waldorfpedagogiken verkligen så säregen att den kräver en helt egen utbildning? Räcker det inte med påbyggnadsutbildningar?

Det kortaste svaret är ja, praktiskt taget alla länder med Waldorfskolor har också specifika Waldorflärarutbildningar med många saker gemensamt trots ländernas ofta väldigt olika skolsystem. Om det inte behövdes en specifik Waldorflärarutbildning så borde, efter 100 år, någon sorts internationell debatt om detta gå att finna. Jag har i alla fall inte snubblat över någon.

Givetvis överlappar Waldorflärarutbildningen och den vanliga lärarutbildningen, annars hade samarbetet mellan WLH och den gamla lärarhögskolan inte varit möjligt. Waldorfpedagogiken är i grund och botten en bildningsorienterad pedagogik och har därför många beröringspunkter med andra pedagogiska traditioner och, inte minst, med det lärare i alla skolsammanhang gör när de undervisar bildningsorienterat.

Den grundläggande orsaken till varför en särskild Waldorflärarutbildning behövs är inte undervisning i den pedagogiska filosofin (den kan man till stor del läsa sig till) även om den förstås är väldigt viktig. Det är istället introduktionen och övningen i den specifika didaktiken och metoden där en långtgående integration av estetiska och praktiska lärprocesser präglar i stort sett all undervisning. Detta kräver övning precis som vilket annat hantverk som helst och som de flesta vet, ett hantverk lär man sig i en verkstad tillsammans med andra hantverkare. Man kunde förstås argumentera för att lärarutbildningen generellt borde vara mer skolintegrerad men det är en annan och större fråga som inte direkt berör värdet av just WLH.

Det finns också några andra orsaker som jag betraktar som minst lika viktiga som vården av den didaktiska och metodiska traditionen.

En viktig orsak är den fortsatta utvecklingen av Waldorfpedagogiken. Skolor har idag sällan de resurser, framför allt i form av tid, som krävs för att bedriva undervisningsutveckling på bredare front. WLH:s uppgift är inte bara att förmedla och förvalta en given tradition men också att utveckla didaktiken och metodiken vidare, att förnya den. Ett lärosäte, gärna i samarbete med intresserade skolor, har här en funktion som är svår att ersätta. Risken för pedagogisk stagnation är betydligt större om den enda waldorfspecifika utbildning som finns är mindre seminarier och litteraturstudier.

En annan viktig orsak är Waldorfpedagogikens betydelse för den svenska skolrörelsen som helhet. WLH förvaltar inte enbart en praktik i utbildningen av lärare för Waldorfskolor utan också, åtminstone potentiellt, en praktik som på många sätt är värdefull för andra att ta del av. Givetvis har inte Waldorfskolorna och WLH sista ordet i exempelvis integrationen av estetiska och praktiska lärprocesser i all undervisning men vi erbjuder en 100-årig tradition att ta del av. Den svenska skolan skulle bli fattigare om alla idéburna alternativpedagogiska rörelser försvann. På samma sätt skulle den svenska lärarutbildningen bli fattigare om den, mig veterligen, enda alternativa lärarutbildningsformen försvann. Det vore snarare önskvärt att också de andra idéburna alternativpedagogikerna, som Montessori och Freinet, erbjöds möjligheten att utveckla sina egna lärarutbildningar, kanske till och med inom ramarna för en brett anlagd Idéburen lärarhögskola där WLH utgjorde en del.

Det behövs inte mindre mångfald utan mer!

 

Bloggen

Information till dig som prenumererar på WLH:s blogg.

Information till dig som prenumererar på WLH:s blogg.

Information till dig som prenumererar på WLH:s blogg

Du som prenumererar på WLH:s blogg lämnar personuppgifter som omfattas av Dataskyddsförordningens regler, som börjar gälla 25/5 2018.

 

WLH behandlar dina personuppgifter i sin verksamhet för följande ändamål:

• Utskick med information till dig om ny text på WLH:s blogg.

Vi kommer att behandla dina personuppgifter i enlighet med de regler som följer av GDPR och vi kommer inte behandla dina personuppgifter för något annat syfte än ovanstående. Dina uppgifter har vi fått direkt från dig. Du kan alltid välja att avregistrera dig.

Har du frågor är du välkommen att höra av till kansli@wlh.se

/Caroline Bratt, rektor

 

Bloggen

Fortbildning för ämneslärare

Fortbildning för ämneslärare

Vi får ibland frågor om fortbildning för gymnasielärare vid waldorfskolor.

Jag tänkte här informera kort om några möjligheter till fortbildning för ämneslärare med fokus på gymnasiet:
I Kassel finns det två fristående fortbildningsveckor (allt på engelska). Veckorna ligger veckan före påsk och veckan dessförinnan. Den första veckan är dessutom kostnadsfri. De kommer så småningom att lägga ut mer info på sin hemsida, än finns det inte aktuell info. https://www.lehrerseminar-forschung.de/index.php?n=Weiterbildung.Weiterbildung
Den första veckan är mer generell och den andra mer årskurs- och ämnesspecifik. Ansvarig är Wilfried Sommer. För studenter som studerar på lärosäte brukar det gå att få tillgodoräkna sig  högskolepoäng för dessa två kursveckor. De anses hålla hög nivå. Det är många nationaliteter bland deltagarna.
Sen kommer också Steinerhøyskolen att ha en Oslokurs-vecka (fyra dagar i början av augusti) som riktar sig till ämneslärare på gymnasienivå. Jag vet att bl.a. Prof. Jost Schieren från Alanus Hochschule kommer att hålla morgonföredragen där i år (på engelska). Det kommer så småningom info på deras hemsida.  https://www.steinerhoyskolen.no/studietilbud/oslo-kursene/
På WLH startar hösten 2018 en ny grupp på vår ämneslärarutbildning. Den förutsätter att man har sitt/sina ämne(n). Utbildningen är två år lång på halvtid (fem modulveckor första året, fyra modulveckor andra året). Se mer info på vår hemsida.
Caroline Bratt
Bloggen

Om fritidspedagoger och förskolechefer

Om fritidspedagoger och förskolechefer

Jag vill här kort nämna något om remissen Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan och kvaliteten i förskola och fritidshem ska stärkas som regeringen i dagarna har lämnat till Lagrådet. Den innehåller förslag som berör även waldorfförskolor och waldorfskolor.

I remissen föreslås bland annat att de som har fritidspedagogexamen ska få möjlighet att få lärarlegitimation (med inriktning mot arbete i fritidshem).

Det föreslås även krav på att förskolechefer ska gå rektorsutbildning samt att man byter yrkesbeteckning från förskolechef till rektor. Så här står det i regerings remiss (s. 60):

”Regeringens förslag: Rektorer för förskoleenheter ska omfattas av ett krav på att gå en obligatorisk befattningsutbildning. De ska påbörja den obligatoriska befattningsutbildningen snarast möjligt efter det att de tillträtt sin anställning och ha genomfört den inom fem år efter tillträdesdagen.

Skyldigheten att genomföra utbildningen gäller dock inte sådana rektorer för förskoleenheter som tidigare har gått befattningsutbildningen, en äldre statlig rektorsutbildning, eller genom annan utbildning eller yrkeserfarenhet har förvärvat kunskaper som en högskola som anordnar befattningsutbildning har jämställt med sådan utbildning. Skyldigheten gäller inte heller rektorer som den 1 juli 2019 är verksamma som rektorer för förskoleenheter.”

Att arbeta som förskolechef är krävande och kräver kunskaper utöver de som ryms i en förskollärarutbildning. Det är bra att det görs tydligt genom att koppla uppdraget till en utbildning på det sätt som gäller för rektorer. Samtidigt kommer det förstås att bli kännbart och svårt för små förskolor att så mycket tid ska avsättas till utbildning. Verkligheten på våra förskolor är att många redan har ont om medarbetare och att arbetsbelastningen är hög. En av de frågor vi tar upp när vi möter politiker är just denna att vid nya krav kopplade till administration så är belastningen på en liten förskola/skola ofta proportionellt sett större än för en större verksamhet. Hur ska små förskolor –  waldorfförskolor, föräldrakooperativ, montessoriförskolor och andra – klara alla dessa nya krav även om de är berättigade utan att det tar orimlig tid från tid i barngrupperna?

Personligen är jag tveksam till att ändra benämningen – förskolechef är en inarbetad benämning och förskola och skola är olika slags verksamheter även om de bägge ryms inom skolväsendet. Idéburna skolors riksförbund skrev i sitt remissyttrande att de anser att benämningen förskolechef bör finnas kvar. En majoritet av remissinstanserna hade dock en annan uppfattning. Vill du läsa mer kan du gå in i remissen genom att klicka här.

Det är nog hur som helst viktigt waldorfförskolorna i tid börjar planera för hur förskolecheferna så småningom ska kunna påbörja rektorsutbildningar.

 

Caroline Bratt