Forskning och utveckling
I WLH:s syftesparagraf anges att ”WLH utvecklar och erbjuder utbildning och fortbildning av waldorflärare för förskolor, fritidshem, grundskolor och gymnasier. WLH arbetar med forskning och skolutveckling i ett nordiskt och internationellt sammanhang och bidrar med idéutveckling genom en helhetssyn på människa och omvärld.” Detta innebär att forskning spelar en mycket viktig roll både för att förankra innehållet i de utbildningar vi erbjuder, och för att generera ny kunskap inom områden där forskning ännu återstår att genomföra. WLH samarbetar med flera forskningsinstitutioner för att möta dessa båda ambitioner, och har under flera år arbetat med en aktiv rekryteringsstrategi för att knyta till sig personer med forskarkompetens. I dagsläget har WLH inga egna forskningsanslag, men bidrar till spridning av befintlig forskning och finansiering och genomförande av nya projekt genom att delta i nätverk, arrangera konferenser, stötta med resurser och material samt koordinera samverkan med waldorfskolorna.
Följande text är ett utdrag ur En väg till frihet (2016) och innehåller en mer generell bild av forskningsläget inom waldorfpedagogik:
”Waldorfpedagogiken växte fram ur en social impuls. I detta låg också en reaktion mot rådande utbildningssystem. Lärarna vid de första waldorfskolorna hade mycket olika bakgrund och få hade en traditionell lärarutbildning. Snart uppstod behov av utbildning till waldorfförskollärare/lärare. De seminarier som då växte fram byggde i hög grad på muntlighet och erfarenhetsutbyte. Utbildningen låg utanför akademin. Detta var, för övrigt, i början av 1900-talet inte heller något ovanligt i det allmänna utbildningsväsendet, där man också talade om lärarseminarier (Hartman, 2012).
Först senare under 1900-talet har pedagogik vuxit fram som ämne inom akademin. Idag ska utbildning bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Man kan säga att pedagogiken står på tre ben; filosofi, psykologi och sociologi. Till pedagogiken kommer alla de ämnen som utgör undervisningsämnen i skolan, och som utöver sina respektive ämnesteorier också ska placeras i ett didaktiskt sammanhang. Waldorfpedagogiken har ännu inte blivit en etablerad del av en forskningstradition, men de senaste åren har mycket hänt. De waldorfpedagogiska utbildningsinstitutionerna i Norden arbetar aktivt med att bygga forskningsnätverk, och med att stödja och utföra forskning samt med att göra utbildningarna forskningsanknutna.
Frågan om waldorfpedagogik och forskning går att betrakta ur olika perspektiv. Vi urskiljer tre aspekter: Man kan tala om forskning på waldorfpedagogik, vilket innebär att waldorfpedagogik utgör studieobjektet. Man kan tala om forskning som har eller borde ha bäring på waldorfpedagogik, trots att det primära studieobjektet inte är waldorfpedagogik, utan snarare pedagogik i allmänhet. Slutligen kan också frågan om huruvida waldorfpedagogiken står på vetenskaplig grund behandlas. I detta sista fall är studieobjektet grunden för de tankar som waldorfpedagogiken baseras på.
Waldorfförskolorna och waldorfskolorna står inför den viktiga och nödvändiga uppgiften att på alla sätt stödja etablerandet av ett forskningsområde med uppgiften att utveckla waldorfpedagogiken, och att dessutom göra vad vi kan för att stödja forskning med waldorfpedagogik som studieobjekt. Detta tar tid. Det är också så att waldorfpedagoger i hög grad har utbildats utanför etablerade akademiska institutioner. Idag finns ett underskott av kunskap kring och utbyte av waldorfpedagogik, något som är till nackdel både för skolorna och i den akademiska kontexten. Som ett led i detta har Steinerhøyskolen i Oslo, Snellmanhögskolan i Helsingfors och Waldorflärarhögskolan i Stockholm grundat Nordic Research Network in Steiner Education (norense.com)
I framför allt Tyskland publiceras större studier av waldorfpedagogik, men även i England, USA, Norge, Finland och Sverige har studier av olika slag genomförts. För en förteckning över exempel på valda titlar, se slutet av inledningskapitlet.
Forskningen är delvis idéhistoriskt eller filosofiskt orienterad, som t.ex. Jan-Erik Mansikkas (2007) avhandling “Om naturens förvandlingar” eller Anne-Mette Stabels (2014) avhandling som utifrån ett historiskt perspektiv behandlar kursplanens utveckling inom den norska waldorfskolan.
Det har också gjorts en del mer praktiskt orienterade studier. Bland annat har Randoll (2013), Barz & Randoll (2007 och 2012), Helsper et al (2007) och Ullrich (2008) studerat klassläraråren – dvs i första hand grundskolans år.
I England tog Ofsted (den brittiska skolinspektionsmyndigheten) initiativ till en kartläggning av waldorfskolorna och en studie av waldorfpedagogik. Där lyftes ett antal karakteristika fram, såsom ämnesintegrationens betydelse, klasslärarens roll och kontinuiteten de första skolåren (Woods et al., 2005a).
I Sverige tog Stiftelsen Kempe-Carlgrenska fonden år 2002 initiativ till att finansiera en utvärdering av svenska waldorfskolor. Projektet omfattar flera olika empiriska datamängder från Waldorfskolan och den kommunala skolan; se Dahlin, B., Liljeroth, I., & Nobel, A. (2006).
En avhandling med fokus på frågor om genus och andlighet i waldorfförskolan (se Frödén, 2012) är ett exempel på hur man studerat aktuella frågor i relation till waldorfpedagogisk verksamhet.
Vi har påbörjat ett omfattande arbete för att knyta an till den pedagogiska forskningen med insikten att det finns mycket i detta område som är av relevans för waldorfpedagogiken. Detta arbete är nödvändigt för att utveckla och förändra waldorfpedagogiken.
Idag talas i utbildningsvetenskapliga och politiska sammanhang ofta om evidensbaserad forskning som ett ideal. Dock det ska man vara klar över att det finns mycket inom waldorfpedagogik, liksom inom all pedagogik, som inte låter sig fångas i studier som syftar till att ge kvantitativa evidens utan en betydande risk för reduktionism, vilket innebär att holistiska kvaliteter inte blir synliga. Det finns idag delade meningar om hur man ska förhålla sig till begrepp som evidensbaserad, evidensinformerad och forskningsanknuten, och hur dessa begrepp ska betraktas i förhållande till uttrycket vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Biesta, 2009, Levinsson, 2013). Vi hävdar att det inte går att bedriva omsorg och utbildning enbart på grundval av evidens i begreppets snäva, kvantitativa metodologiska betydelse.” (Waldorfskolefederationen, 2016, s. 14-15)
Barz, H & Randoll, D. (2007). Alumni of German and Swiss Waldorf schools – An Emperical Study on Education and Creative Living. Wiesbaden: VS-verlag.
Barz, H., Lieberwein, S. & Randoll, D. (2012). Bildungserfahrungen an Waldorfschulen – Empirische Studie zu Schulqualität und Lernerfahrungen. Heidelberg: Springer VS.
Biesta, G. (2009). Good Education in an Age of Measurement. Ethics, Politics, Democracy.
Dahlin, B., Liljeroth, I. & Nobel, A. (2006). Waldorfskolan – en skola för människobildning? Forskningsrapport. Karlstad University Studies 2006:46.
Fröden, S. (2012). I föränderliga och slutna rosa rum. En etnografisk studie av kön, ålder och andlighet i en svensk waldorfförskola. Avhandling vid Örebro universitet.
Hartman, S. (2012). Det pedagogiska kulturarvet. Traditioner och idéer i svensk undervisningshistoria. Stockholm: Natur och Kultur.
Helsper, W., Ullrich, H., Stelmaszyk, B., Höblich, D., Grasshoff, G., & Jung, D. (2007). Autorität und Schule. Die empirische Rekonstruktion der Klassenlehrer-Schüler-Beziehung an Waldorfschulen. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften.
Levinsson, M. (2013). Evidens och existens. Evidensbaserad undervisning i ljuset av lärares erfarenheter. Avhandling vid Göteborgs universitet.
Randoll, D. (2013). “Ich bin Waldorflehrer”. Einstellungen, Erfahrungen, Diskussionspunkte – Eine Befragungsstudie. Wiesbaden: Springer.
Stabel, A-M. (2014). Visjoner og vilkår. Om steinerskolens utvikling i Norger fra 1926-2004. Doktorsavhandling framlagd vid Oslo Universitet.
Ullrich, H. (2008). Rudolf Steiner. London: Continuum International Publishing Group.
Waldorfskolefederationen. (2007). En väg till frihet. Målbeskrivning och läroplan för waldorfpedagogiken – förskola, grundskola, gymnasium och fritidshem. Stockholm: Levande kunskap.
Woods, P., Ashley, M. & Woods, G. (2005a). Steiner Schools in England. Research Report RR645. Framtagen vid University of West England. Finns tillgänglig på följande länk: http://www.dcsf.gov.uk/research/programmeofresearch/projectinformation.cfm?projectid=14301&resultspage=1
Woods, P., Ashley, M. & Woods, G. (2005b). Steiner Schools in England. Brief No: RB645. . Framtagen vid University of West England. Tillgänglig: http://www.dcsf.gov.uk/research/programmeofresearch/projectinformation.cfm?projectid=14301&resultspage=1
För ytterligare förslag till läsning hänvisas till En väg till frihet (2016).