Utsikt från hallen på Karlaganen
Förra året var WLH för första gången representerat i Almedalen. Inför det seminarium som då hölls träffades representanter för Montessori-, Freinet- och waldorfpedagogik. Det var första gången som dessa talade tillsammans inför politiker inom ramen för Idéburna skolors riksförbund.
Även i år har waldorfpedagogiken på olika sätt synts i Almedalen. Vi – WLH, waldorfskolefederationen, RWS – har deltagit i två seminarier – det ena arrangerat av Idéburna skolors riksförbund och det andra ordnat av tankesmedjan Trialog tillsammans med Idéburna skolors riksförbund och Famna. Dessutom har Värna arrangerat seminarium liksom Ekobanken.
Det första seminariet med titeln ”Besök en waldorfförskola och diskutera frihet för alternativ pedagogik” hade karaktären av ett öppet hus med samtal. Det ägde rum på Karlavagnen – en waldorfförskola strax utanför muren i Visby. Där samlades ca 30 personer i en underbar miljö som utstrålade just de livskvalitetsvärden som vi har velat lyfta fram i de seminarier vi har deltagit i. Vi bjöds på god och vacker mat av några av medarbetarna på Karlavagnen – stort tack till dem! Vädret tillät att vi satt i trädgården och det pågick många samtal under det stora valnötsträdet. Vi fick sen tillfälle att gemensamt samtala om frågor som vi menar att Idéburna skolors riksförbund skulle kunna arbeta vidare med.
Frågor som kom upp och som styrelsen för Idéburna Skolors Riksförbund får ta med sig hem var:
• Frågan om rekrytering av förskollärare/lärare – kan vi hitta sätt som skulle stödja rekrytering? Förskolor/skolor står inför stora pensionsavgångar. Frågan om rekrytering av lärare är akut och svårlöst!
• Vi skulle behöva se om man kan arbeta för att lärarkompetensen breddas i den bemärkelsen att lärarutbildning skulle behöva omfatta en större bredd än den gör idag, så att lärarna får en bredare behörighet (här är ju waldorfklasslärarnas bredd ett exempel på just detta).
• Kan man arbeta för utbildningar som går att kombinera med arbete i pedagogisk verksamhet? En slags in-service training (det har ju just waldorf stor erfarenhet av).
• Vi diskuterade förstelärartjänsterna. Idéburna skolors riksförbund har intagit en officiell hållning i frågan och den bejakades. Den innebär att man vill att beslut om användning av medel till förstelärartjänster ska överlåtas till den enskilda skolan. Vi skulle vilja att man såg över möjligheterna för utveckling inom pedagogyrken, snarare än karriär.
• Frågan om statistik kom upp. Det är ett problem att man inte skiljer på statisken för vinstutdelande och icke vinstutdelande verksamhet. Viktigt att förbundet bevakar och driver på frågan.
• Kan vi stödja framväxt av nya pedagogiska alternativ?
• Kan förbundet erbjuda kurser om alternativ pedagogik? Skulle det även kunna vara ett sätt att rekrytera nya lärare till de idéburna verksamheterna? Skulle detta kunna göras regionalt? Det finns stor kompetens bland medlemmarna som skulle kunna bidra i sådana kurser.
• Famna har ledarskapsutbildningar. Skulle dessa vara av intresse även för Idéburnas medlemmar? Svar: ja. (Famna är en intresseorganisation för idéburen vård och omsorg.)
Det andra seminariet, som ägde rum på universitetets lokaler inne i Visby, hade en helt annan karaktär. Titeln var: ”Livskvalitetsvärden inom förskola, skola, vård och omsorg – hur kan vi skapa bättre spelregler för idéburen, icke vinstdriven verksamhet?”.
Temat var här hur förutsättningarna för idéburna verksamheter ser ut idag och hur vi menar att de skulle behöva ses över från politiskt håll. Den ökade styrningen och kontrollen försvårar för de idéburna verksamheterna att förverkliga och erbjuda just alternativa idéer. Det gäller både ur ett ekonomiskt och organisatoriskt samt ett innehållsmässigt perspektiv. Idéburna verksamheter är ofta småskaliga. Som icke vinstutdelande är det också svårare att komma igång med en verksamhet eftersom möjligheterna till startkapital och lån svåra.
Man har också ofta en annan syn på hur medarbetare och brukare ska kunna delta i utformningen av själva verksamheten. Ett exempel är att skolor skulle vilja förfoga över de medel som är avsedda för förstelärartjänster och besluta hur de bäst främjar verksamheten.
Den ökade kontrollen av förskolor och skolor gör det svårare att arbeta med alternativa metoder. T ex nämndes den stora omfattningen av nationella prov som en sådan begränsning.
Seminariet inleddes av Håkan Wiclander (ordf Idéburna Skolors Riksförbund) och Thomas Schneider (Famna) som beskrev idéburna verksamheters framväxt och förutsättningar. De tog också upp behovet av politiska beslut som kan stödja möjligheterna för idéburna verksamheter att starta och utvecklas. Thomas Schneider framhöll att regleringarna bör gagna verksamheterna. Efter dessa inledningar lyfte Inger Nordheden (Freinet), Inger Bjuv (Montessori) och Britta Drakenberg (waldorf) kort fram några aspekter utifrån alternativa pedagogikers perspektiv. En sådan gällde behovet att möjliggöra utbildning av pedagoger inom alternativ pedagogik. Här har waldorfpedagogiken nått framgångar, men behovet av utbildning är stort inom t ex Montessoripedagogik.
Inger Nordheden (Freinet), Britta Drakenberg (waldorf), Inger Bjuv (Montessori)
En lång rad av politiker från riksdagens utbildningsutskott hade tackat ja till att delta i seminariet: Michael Svensson (M), Roger Haddad (Fp), Jabar Amin (Mp), Cecilia Dalman Eek (S) och Ulrika Carlsson (C). Dessutom deltog Ida Legnemark (V) och Anders Sellström (Kd) samt två representanter från SKL.
De framhöll alla vikten av valfrihet och mångfald trots sina olika partipolitiska och ideologiska tillhörigheter. Synen på vinstutdelning i välfärdssektorn skiftade, men de var alla öppna för behovet av just idéburna verksamheter och att förutsättningarna för dessa måste kunna ses över. På direkt fråga om de var villiga att tillsammans med verksamheterna diskutera hur man skulle kunna se över kontroll- och kvalitetsutvärdering av förskola/skola svarade de alla ja. Detta ska alltså följas upp efter valet.
Ett par av riksdagsledamöterna sade att idéburna verksamheter måste dels beskriva sina idéer bättre och syftet med dem samt att vi måste vara tydliga med vilka regeländringar/förutsättningar vi menar behövs – t ex speciella fonder för att möjliggöra start av idéburen verksamhet, statistik som gör skillnad på vinstutdelande/icke-vinstutdelande förskolor/skolor.
Det är helt klart att det senaste årets debatt kring vinst inom välfärd ökar även det politiska intresset för idéburna verksamheter. Även de politiker som inte är emot vinstuttag kunde nu uttala att de ser att förutsättningarna kan se olika ut för olika typer av verksamhet.
Utöver dessa seminarier deltog vi ett antal andra seminarier. T ex hade Newmaninstitutet – en liten högskola med ca 100 studenter med inriktning på teologi – ordnat ett antal intressanta seminarier på tema ideologier. Qaisar Mahmood, som skrivit boken Jakten på svenskhet och Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, samtalade om de meningsskapande berättelserna. Hur kan vi arbeta medvetet med att skapa berättelser som inkluderar fler människor? En fråga av stor pedagogisk relevans idag.
Qaisar Mahmood och Ola Sigurdson
Andra teman som vi tagit med oss hem är t ex ljudmiljön i våra skolor – hur ser de fysiska förutsättningarna ut i våra förskolor och skolor? Ca hälften av alla Sveriges skolor uppfyller inte minimikraven vad gäller ljudmiljö. Jag anar att det finns en del att göra även på våra waldorfskolor. Hur kan man förbättra ljudmiljön? Och hur kan vi utveckla hur vi använder och vårdar våra röster bättre, även i våra utbildningar?
Vi fick tillfälle att tala med representanter för Sveriges universitets- och högskoleförbund. SUHF hade också en intressant diskussion om lärosätenas frihet – hur stor är den egentligen? Vi tog del av ett av de många seminarierna om Pisa – det gav trots allt som redan skrivits och sagts en del nya perspektiv.
Jag konstaterar igen att Almedalen är en speciell mötesplats. Det finns sidor som känns skrämmande och obehagliga som att se Svenskarnas parti ta plats. Men det finns också möjligheter att vara med i ett sammanhang där folkrörelser, politiker och demokratiska värden är starkt närvarande. Genom att vara aktiv och närvara i andras arrangemang har man möjlighet att slå hål på en del fördomar om waldorfpedagogik samt lära sig en hel del av intresse för WLH och waldorfutbildningarna. Jag har här försökt att ge några glimtar av det.
Vi har nu sommarstängt på WLH. Vi är tillbaka 4/8. Det finns platser på en del av våra utbildningar och kurser. Hör av dig om du är intresserad!
Jag önskar er alla fortsatta sköna sommardagar!
Caroline Bratt, rektor WLH