Bloggen

Vi önskar alla en God Jul

Vi önskar alla en God Jul

Brueghel

Efter ett händelserikt år går vi in i jul- och nyårshelg. I och med 2014 går vi in i en ny utvecklingsfas. Det handlar om att nu utveckla en hållbar institution som förhoppningsvis inte ska bidra bara med att utbilda pedagoger till de waldorfpedagogiska verksamheterna, utan också vara med och utveckla waldorfpedagogiken och även ta plats och bidra i ett allmänt pedagogiskt utvecklingsarbete i Sverige. Det ser vi fram emot att få göra tillsammans med verksamheterna, studenterna och andra!

Som en liten hälsning skickar vi med Det är en ros utsprungen (Preatorius) i ett arrangemang av Jan Sandtröm.

Och med det vill vi önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Caroline Bratt

Bloggen

Förståelse och uthållighet

Förståelse och uthållighet

Inga kungar här.

Ger här uttryck för några korta funderingar kring läsförståelse, uthållighet och meningsfullhet i dessa #pisa-dagar…

Det är svårt att inte göra sig tankar kring olika aspekter av den debatt som blossat upp med anledning av #pisarapporten. Frågorna är många och komplexa. Jag vill här ta upp en aspekt med utgångspunkt i den sjunkande läsförståelsen och då anknyta till en konkret waldorfpedagogisk metod.

Läsförståelse – förståelse – att kunna se händelseförlopp – att kunna se sammanhang och mening – att kunna koppla ihop delar till en helhet…

När jag hör om den sjunkande läsförståelsen blir jag, liksom många andra orolig över vad det betyder för alla de barn och ungdomar som inte förstår eller kan dra slutsatser av ett händelseförlopp och vad det betyder för svårigheten att på sikt klara olika livssituationer.

Jag kopplar inte det till enbart läsförståelse och läsning. Flera av dessa ungdomar kan troligen läsa. Jag kopplar det till svårigheten att i en berättelse se och kunna återge ett händelseförlopp, svårigheten att läsa/höra mellan raderna, svårigheten att dra slutsatser av det man läst/hört.

I waldorfskolan har berättandet en central roll i undervisningen. Att berätta på ett sätt som beskriver, skapar doft och färg, fångar, väcker nyfikenhet och reflektion är en av lärarens dagliga uppgifter. Berättandet stannar inte vid lärarens berättelse. Man arbetar också med återberättande – gärna dagen efter – vad talade vi om? Vad hände? Hur kan vi förstå det? Ur den förståelsen skapar man en bild och formulerar man en text.
Man har kanske inte läst ”innehållet” – man har arbetat muntligt för att sen komma till skrivandet. Men med det har man definitivt arbetat med förståelse och man har lyft förståelsen till ett eget arbete och en egen reflektion.

Att kunna sätta det man hör och det man har omkring sig i ett större sammanhang är också en förutsättning för att uppleva meningsfullhet. Meningsfullhet bidrar i sin tur till motivation och i bästa fall en viss uthållighet. Det är att hamna i en god spiral av lärande och utveckling.

Jag tar medvetet upp ordet uthållighet därför att i samband med #pisadebatten som varit, så togs just den bristande uthålligheten hos svenska elever upp. Det var Astrid Petterson, professor i pedagogik med särskilt intresse för matematikdidaktik, som nämnde det i Aktuellt häromdagen. Hon påpekade att en del av pisaresultatet är att eleverna inte var uthålliga nog när det gällde att göra uppgifterna i matematikdelen.
Intressant var då vad som föreslogs för att komma tillrätta med problemet med bristande uthållighet i matematik; mer matematik.

Jag menar att uthållighet är något som främjas av känsla av meningsfullhet. Om jag inte kan se hur delar bildar en helhet minskar min känsla av sammanhang och meningsfullhet. Om jag inte förstår det jag läser och det jag hör så kan man ju tycka att jag borde vara mer uthållig – men sannolikheten är att jag tvärtom tappar ork och uthållighet.

Att förstå, att vara uthållig är två viktiga förmågor. Att arbeta som förskollärare och lärare är att skapa förutsättningar att utveckla dessa förmågor som har så stor betydelse för oss som människor.

Caroline Bratt

Rektor vid WLH

Bloggen

Möte med utbildningsutskottsledamöter och forskningsseminarium

Möte med utbildningsutskottsledamöter och forskningsseminarium

Inga kungar här.

Idag onsdag hade representanter från Idéburna skolors riksförbund, Montessoriförbundet, Freinet-rörelsen, waldorfförskolorna/skolorna och WLH ett möte med två ledamöter i riksdagens utbildningsutskott (Betty Malmberg, ordf och Michael Svensson, båda M).

Mötet kan beskrivas som en uppföljning av det seminarium som hölls i somras i Almedalen. Vi tog upp ett antal frågor som har med just idéburna verksamheters villkor att göra. Det gällde bl.a. ekonomi, begränsningen av alternativ pedagogik, behörighetsfrågor och förskollärar/lärarutbildningsfrågor.

Frågorna har sin utgångspunkt i behovet och värdet av pedagogisk mångfald och valfrihet. Rätten att välja alternativ pedagogik finns ju inskriven i Lissabonfördraget. Hur ska den rätten bli reell och inte bara ett slags tårtgarnityr – demokratisk yta?

Till exempel kommer nu efter idogt arbete waldorfförskollärarnas behörighet att skrivas fram. Motsvarande lagstiftning finns ännu inte för montessoriutbildade förskollärare. Det är ett principiellt problem. Just detta kommer WLH att ta upp i remissyttrandet till förslag om ändring i skollagen som nu lagt.

En annan fråga som togs upp var möjligheten att arbeta för läroplaner för t ex waldorfförskola/skola och montessoriförskola/skola på det sätt som man gjort i Norge. Vi uppmanades att gå vidare med detta och att då också arbeta med läroplanernas forskningsanknytning. Här står vi inför en stor och spännande uppgift! Det är ett flerårigt arbete som jag hoppas vi nu ska kunna börja planera för.

Vi talade en hel del om forskningsanknytning och hur vi på ett strukturerat sätt kan arbeta vidare med WLH:s intention att höja den akademiska nivån på sina utbildningar.

Just detta tema kom också upp på ett intressant forskningsseminarium som ägde rum på WLH förra veckan. Magnus Levinsson, lektor vid Göteborgs universitet tog upp möjligheten att arbeta med t.ex. forskningscirklar på WLH för att stödja en akademiseringsprocess.

Arbetet med att bygga upp WLH skulle också kunna inspirera och ge uppslag på hur man skulle kunna bygga ut utbildningar i annan alternativ pedagogik, som montessoripedagogik.

Britta Drakenberg från Waldorfskolefederationen konstaterade slutligen, också mot bakgrund av gårdagens PISA-rapport, att Sverige inte har råd att inte stödja alternativa pedagogiska idéer. Pedagogiken – förskolor, skolor – behöver det som kan komma ut mötet mellan olika tankar och idéer.

Mycket av det som togs upp är sådant som WLH har arbetat målmedvetet för i flera år. Det var roligt att se att en del av det arbetet nu börjar bära frukt och att vi, när det gäller inte minst viljan att arbeta för en akademisering kan börja se lite mer tydligt hur en sådan process skulle kunna gå till. Att arbeta med akademisering av professionsutbildningar som genomsyras av pedagogik, konst, etik och mycket, mycket mer och som har både forsknings- och praxisanknytning – vi kanske inte är så stora, men vi siktar i alla fall högt!

 

Bloggen

Informationsbrev från WLH nov 2013

Informationsbrev från WLH nov 2013

Inga kungar här.

Det har hunnit gå ungefär två månader sen regeringen i september meddelade att man har avsatt offentliga medel för waldorfförskollärar- och waldorflärarutbildningar. Nu vet vi mer om vad detta beslut innebär och det är detta vi vill informera om här.

  • Den summa som har avsatts kommer att utbetalas per helårsstudent. Man räknar antal studenter genom räkna om dem till s.k. helårsstudenter.
  • ”Taket” är 10 miljoner kr/årligen och motsvarar ca 140 helårsstudenter (se nedan).
  • De utbildningar/kurser som bärs av offentliga medel ska vara avgiftsfria.
  • WLH får vid sidan om avgiftsfria utbildningar/kurser bedriva avgiftsbelagda kurser. Detta kan vara aktuellt när vi når upp till vårt tak, men också för mindre fortbildningar, samt förskolechefsutbildning som inte självklart betraktas som förskollärar/lärarutbildning.
  • WLH står under statlig tillsyn. Tillsynsmyndighet är Universitetskanslersämbetet (UKÄ).
  • Det måste finnas mycket dokumentation på plats – det gäller bl a programöversikter, studieordningar, kursplaner, kvalitetssäkringssystem, policydokument mm.
  • WLH står som ansvarig för de utbildningar som bärs av den offentliga finansieringen och finansiering går till/via WLH.
  • WLH för samtal med Waldorfseminariet i Göteborg för att möjliggöra avgiftsfinansierade utbildningar även där.

 

För att komma upp i den summa som är avsatt måste vi alltså ha totalt 140 helårsstudenter. Det motsvarar idag ca 350 studenter. När WLH hade som mest studenter låg vi på ungefär det antalet. Idag har vi ca 180 studenter vilket motsvarar 80 helårsstudenter. Det här betyder att verksamheterna nu måste se över vilka medarbetare som har ofullständiga utbildningar och se till att sända dessa på utbildning. Vi kommer inte att få mer gynnsamma villkor än så här. Det måste vi ta vara på!

Nu är det viktigt att verksamheterna formulerar sina fortbildningsbehov. Vi kommer inte att kunna tillgodose allt med en gång, utan det måste finnas en fortbildningsplan som bygger på prioriteringar, behov och samråd med verksamheterna.

På WLH arbetar vi nu med att efter några mycket resursknappa år bygga upp en hållbar utbildningsinstitution. Det låter sig inte göras med raska kliv, utan görs stegvis. Vi måste samtidigt som vi ser till att säkra studentunderlaget också utveckla och skriva fram olika delar av verksamheten. Man kan säga att vi har givits möjlighet att skapa en institution som håller en kvalitet som gör att den vid en granskning inom några år kommer att kunna få fortsatt stöd.

Vi har nu enbart deltidsutbildningar men vill på sikt även kunna erbjuda heltidsutbildningar. Vilka utbildningar som kan starta kommer förstås också att bero på antal sökande. Här följer en lista på de grundutbildningar vi avser att starta de två närmsta åren:

HT 14

  • Förskollärare, deltid
  • Klasslärare, deltid
  • Klasslärare, heltid
  • Lärare med inriktning mot fritidshem, deltid
  • Påbyggnad ämneslärare, deltid
  • Eurytmilärarutbildning

 

HT15

  • Förskollärare, deltid
  • Förskollärare, heltid
  • Klasslärare, deltid
  • Klasslärare, heltid
  • Lärare med inriktning mot fritidshem, deltid
  • Påbyggnad ämneslärare, deltid

 

Till detta kommer fortbildningar som ännu inte är klara. Det finns också frågor att lösa kring musik- och idrottslärarutbildningar.

Utöver finansieringsbeslutet har vi också fått besked om behörigheten för waldorfförskollärare och waldorffritidspedagoger. Det har nu lagts fram ett lagförslag som ska ge dessa två grupper behörighet för waldorfpedagogisk verksamhet. Om allt går som planerat kommer de nya reglerna att träda i kraft 1/7 2014.

På WLH arbetar vi nu med att successivt utveckla utbildningarna. Vi har intentionen att utbildningarna ska hålla en akademisk nivå och naturligtvis att de ska leda till att man efter sin utbildning ska ha en god grund att stå på i sitt arbete som waldorfpedagog. Förskollärar- och lärarutbildningar ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Därtill kommer att vi vill att den ska bygga på konst och en människo- och kunskapssyn som springer ur antroposofi.

Inga kungar här.

Inga kungar här.

Vi passar också på att lägga upp en bild gjord av Ivar Heckscher – ett broderi med namnet Inga kungar här. Den finns sen idag på WLH. Tack Ivar!

 

Caroline Bratt, rektor                                         Göran Sjölin, ordförande i stiftelsen

Bloggen

Idéburna verksamheter, Björklund och Agenda

Idéburna verksamheter, Björklund och Agenda

I söndagens Agenda (10/11 Svt2) var Jan Björklund inbjuden med anledning av den senaste tidens uppmärksamhet på hur friskolor hanterar pengar, budget och vinst.

Det är ofta som det i debatten om friskolor inte görs en tydlig skillnad mellan förskolor/skolor som drivs av vinstintresse och där det görs vinstutdelning å ena sidan och förskolor/skolor som är idéburna å andra sidan. Det är i detta sammanhang återigen viktigt att påminna om att det inte är vinsten i sig som är problemet utan vad man gör med den.

Det finns idag ett växande antal förskolor och skolor som är just vinstutdelande. En av de större koncernerna, Academedia delar dock inte ut vinst. Där återinvesteras vinsten – dock inte i första hand i den befintliga skolan utan genom att köpa/starta en ny skola. Det blir alltså ett sätt att få fram kapital för nya verksamheter. Verksamheter som sen får ett försäljningsvärde på skolmarknaden.

Samtidigt finns det också ett antal idéburna verksamheter. Dessa tenderar att bli osynliga i friskoledebatten. Senaste exemplet är just Jan Björklunds uttalande i Agenda. Du kan se inslaget via Idéburna Skolors Riksförbund här. Björklund uttalar sig om stiftelser och kooperativ som bedriver skola: ”är några stycken och de kan då göra det i ganska liten skala i regel”.

Ett sätt att synliggöra idéburna förskolor och skolor är att bli medlem i Idéburna Skolors Riksförbund. Förbundet arbetar bland annat med att visa på problem och behov vad gäller lagstiftning, ordna seminarier, ge juridisk rådgivning. Det är ett sätt för de waldorfpedagogiska verksamheter att arbeta kring vissa frågor med andra och därigenom bli mer synliga både ur waldorfpedagogisk och idéburen synpunkt.

Om WLH är medlem? Javisst.

Caroline Bratt